Från idé till verklighet – därför är rätt projektering avgörande för ett lyckat byggprojekt

Ett lyckat byggprojekt avgörs före byggstart

Ett byggprojekt från idé till verklighet passerar många beslut, och de tidiga väger tyngst. När ritningarna fortfarande är skisser är det enkelt att flytta en vägg, ändra en takform eller pröva en annan stomme. När grunden är gjuten är samma ändring en helt annan fråga, både i tid och i pengar.

Projektering är arbetet med att bestämma och dokumentera hur byggnaden ska se ut, fungera och byggas. Det är där idén prövas mot verkligheten: tomten, regelverket, budgeten och tekniken. Ju mer som är löst på papper eller i den digitala modellen, desto mindre behöver lösas under tidspress på plats.

Arkitektens betydelse: från vision till fungerande lösning

Arkitekten tar kundens vision och behov och formar dem till en lösning som går att bygga. En önskan om ett ljust hem eller en effektivare produktionslokal blir till konkreta val av planlösning, rumshöjder, fönstersättning och flöden. Samtidigt behöver förslaget hålla ihop estetiskt och vara hållbart över tid, så att byggnaden går att använda och anpassa när behoven ändras.

Arkitektens roll är större än många tror, och vi har skrivit mer om den i artikeln om arkitekten som den centrala kraften bakom varje byggnad. Den som letar efter en arkitektbyrå bör fråga hur byrån arbetar med teknik och samordning, inte bara med utformning. Det är i kopplingen mellan arkitekt och projektering som mycket av kvaliteten avgörs.

Projekteringens betydelse: handlingarna som styr bygget

Ritningar och beskrivningar är projektets gemensamma sanning. Det är dem kommunen prövar, entreprenören räknar på och hantverkarna bygger efter. De viktigaste handlingarna har olika uppgifter.

1. A-ritningar

   Arkitektritningar, eller A-ritningar, visar hur byggnaden ser ut och är disponerad: planer, fasader och sektioner med mått, rumsfunktioner och materialval. De är utgångspunkten som övriga discipliner arbetar utifrån.

2. Bygglovsritningar

   Bygglovsritningar är det underlag kommunen använder för att pröva om åtgärden är lämplig på platsen och stämmer med detaljplanen. Otydliga eller ofullständiga handlingar är en vanlig orsak till att kommunen begär kompletteringar, vilket förlänger handläggningen.

3. K-ritningar

   Konstruktionsritningar, eller K-ritningar, visar hur stommen, grunden och de bärande delarna ska utföras och dimensioneras. Här avgörs om byggnaden blir bärkraftig och säker, och många av byggets dyraste delar styrs av dessa ritningar.

4. Tekniska handlingar

   Till tekniska handlingar hör bland annat VVS-ritningar, el- och belysningsritningar och energiberäkningar. Tillsammans med A- och K-ritningar blir de bygghandlingarna som entreprenören bygger efter. Teknisk projektering handlar om att dessa delar ska fungera ihop, inte bara var för sig.

Samordning mellan olika discipliner

En byggnad är ett system där allt påverkar allt. Ett ventilationsaggregat behöver plats, kanalerna behöver passera bärande balkar, avloppen behöver fall och schakten behöver hamna där de inte förstör planlösningen. Arkitekter, konstruktörer, VVS-projektörer, elkonsulter och andra tekniska konsulter måste därför arbeta mot samma underlag.

Saknas samordningen upptäcks krockarna först på byggarbetsplatsen. Då står hantverkare och väntar, redan utfört arbete får göras om och kostnaderna växer. Med BIM och gemensamma 3D-modeller går det att hitta många av krockarna redan under projekteringen, när de bara kostar en stunds arbete att lösa.

Samordningen behöver också en tydlig ägare. Någon ska hålla ihop tidplanen, se till att alla arbetar med senaste versionen av ritningarna och driva beslut framåt när olika discipliner har olika behov.

Från idé till byggstart: så går processen

Varje projekt är unikt, men vägen från idé till byggstart följer oftast samma steg. Vilka handlingar som krävs och i vilken ordning avgörs av åtgärden och av kommunens beslut.

1. Idé och förstudie

   Här klargörs behov, budget och förutsättningar. Vad säger detaljplanen, hur ser tomten ut och vad finns redan? I befintliga byggnader kan en digital uppmätning ge ett säkert underlag, och en tidig byggkalkyl visar om idén ryms inom ramarna.

2. Skisser och bygglov

   Skisserna bearbetas till ett förslag som lämnas in till kommunen tillsammans med bygglovsritningarna. Byggnadsnämnden prövar ansökan, och beslutet visar också vad som krävs i nästa skede.

3. Teknisk projektering

   Efter eller parallellt med bygglovet tas konstruktionsritningar och andra tekniska handlingar fram. Ofta hålls ett tekniskt samråd med kommunen, och en kontrollplan upprättas. Många projekt behöver också en kontrollansvarig.

4. Upphandling och byggstart

   Med ett komplett förfrågningsunderlag kan entreprenörerna lämna anbud som går att jämföra. Bygget får i regel inte påbörjas förrän kommunen har gett startbesked. Vi går igenom stegen närmare i artikeln om vad som händer när bygglovet är beviljat.

Vanliga misstag i byggprojekt

Misstagen nedan är sällan dramatiska när de görs. De märks först senare, när det är dyrare att rätta till dem.

1. Bristande planering

   Att skynda fram till byggstart kan kännas effektivt, men beslut som hoppas över kommer tillbaka under bygget. Då ska de fattas snabbt, med sämre underlag och färre alternativ. Tiden som läggs på förstudie och projektering brukar tjänas in senare.

2. Ofullständiga ritningar

   Bygglovsritningar räcker inte att bygga efter. Saknas detaljer får entreprenören gissa eller ställa frågor, och varje oklarhet riskerar att bli ett tillägg eller en lösning som ingen har tänkt igenom.

3. Dålig samordning

   När discipliner arbetar var för sig eller med olika versioner av ritningarna uppstår krockar mellan stomme och installationer. Det gäller även små projekt: i en ombyggnad kan en bärande vägg som tas bort påverka både konstruktion, el och ventilation.

4. Underskattade kostnader

   Kalkyler som bara räknar på själva byggandet missar ofta projektering, avgifter, anslutningar, markarbeten och oförutsedda utgifter. En realistisk kalkyl med en reserv, som uppdateras i takt med att projektet preciseras, ger bättre beslut än en optimistisk siffra tidigt.

Så hjälper Arkigroup AB till

Arkigroup AB arbetar med arkitektur, projektering och byggteknik under samma tak, sedan 2018 och i hela Sverige. Det betyder att ritningar, konstruktion och teknisk samordning hänger ihop, och att du har en samarbetspartner genom projektets olika skeden.

• Privatpersoner Hjälp med egendesignade villor, tillbyggnader, bygglovsritningar och konstruktionsritningar.
• Företag Lokaler och verksamhetsbyggnader, som kontor, industri och hotell, där byggnaden behöver stödja verksamheten.
• Fastighetsägare och investerare Flerbostadshus, ombyggnader och underlag för att utveckla en fastighet, från förstudie till totalentreprenad eller andra entreprenadformer.

Läs mer om oss, se exempel på våra projekt eller titta på alla våra tjänster. Vill du läsa mer om vad som gäller för byggande kan du börja med Boverkets sidor om regler för byggande. Information om arkitektyrket finns hos Sveriges Arkitekter.

Planerar du ditt nästa byggprojekt?

Rätt projektering gör inte byggandet problemfritt, men den gör problemen färre, tidigare och billigare att lösa. Berätta om din idé, så går vi igenom förutsättningarna och vilka handlingar som behövs. Kontakta Arkigroup AB inför ditt nästa byggprojekt.