På den här sidan


Gamla byggnader med nya möjligheter
En sliten industribyggnad blir kontor med takfönster och öppna arbetsytor. En gammal skola blir bostäder. Ett nedlagt bankkontor blir restaurang, och en vindsvåning som stått tom i femtio år blir lägenheter. Äldre fastigheter har ofta mer att ge än det ser ut vid första anblick: tjocka väggar, generösa takhöjder, centrala lägen och en karaktär som är svår att skapa i ett nytt hus.
Den här artikeln vänder sig till dig som äger eller utvecklar fastigheter, driver företag, sitter i styrelsen för en bostadsrättsförening eller är privatperson med ett äldre hus. Vi går igenom när en ombyggnation är ett bra alternativ till att riva och bygga nytt, vad som behöver undersökas innan projekteringen börjar, vilka regler som gäller och hur processen ser ut från förstudie till färdig byggnad.
Varför bygga om i stället för att bygga nytt?
Att bygga om en befintlig fastighet är inte alltid billigare eller enklare än att bygga nytt, men det har fördelar som ofta väger tungt. Det avgörande är att beslutet fattas på rätt underlag, efter en ordentlig undersökning av byggnaden.
Fördelar med ombyggnation
- Bättre utnyttjande av det som redan finns: stomme, grund och ofta stora delar av klimatskalet kan behållas, och fastigheten kan få ett nytt och bättre användningsområde.
- Byggnadens karaktär kan bevaras: tegelfasader, gamla takstolar och fönsterrytmer ger en identitet som hyresgäster, köpare och besökare ofta uppskattar.
- Mindre materialförbrukning i många projekt: när stomme och grund återanvänds behövs mindre nytt material, och klimatpåverkan från tillverkningen av byggmaterial kan bli lägre än vid rivning och nybyggnad.
- Anpassning till nya behov: planlösningar, installationer och tillgänglighet kan anpassas till dagens verksamheter och sätt att bo.
- Ökad attraktivitet: en byggnad som fungerar bättre och har lägre driftkostnader blir lättare att hyra ut eller sälja.
- Ofta befintlig byggrätt och läge: en äldre fastighet ligger ofta centralt, och den befintliga byggnaden kan ibland behållas där en ny byggnad inte skulle få samma volym enligt dagens detaljplan.
Utmaningar och risker
Det finns också risker som behöver vägas in. Dolda skador, som fukt i bjälklag eller rötskadade bärande delar, upptäcks ibland först när ytskikt rivs. Gamla ritningar stämmer sällan med verkligheten. Bärande väggar sitter inte alltid där man tror, och äldre konstruktioner kan behöva förstärkas för nya laster. Ett nytt användningssätt kan dessutom innebära nya krav på brandskydd, ljud och tillgänglighet. Den ekonomiska risken minskar kraftigt med en noggrann förstudie, men den försvinner aldrig helt.
Ombyggnation eller nybyggnation: en jämförelse
| Område | Ombyggnation | Nybyggnation |
|---|---|---|
| Stomme och grund | Befintliga delar återanvänds, kan behöva förstärkas | Allt byggs nytt efter dagens krav |
| Osäkerhet | Högre, dolda skador kan dyka upp | Lägre, men markförhållanden kan överraska |
| Utformning | Styrs delvis av befintlig stomme och höjder | Fri inom detaljplanen |
| Karaktär | Byggnadens historia kan behållas | Skapas från början |
| Material och klimat | Ofta mindre nytt material | Mer nytt material, men ofta enklare att optimera |
| Regler | Krav gäller främst de delar som ändras | Alla krav för nya byggnader gäller |
Från gammal planlösning till modern arkitektur
Många äldre byggnader har planlösningar som är ritade för ett annat sätt att leva och arbeta: små rum, långa korridorer, mörka trapphus och kök som ligger avskilda. Med en genomtänkt ombyggnad kan samma byggnad bli både ljusare och mer användbar.
Exempel på vad som kan förändras
- Öppnare planlösningar Väggar kan tas bort eller flyttas, men bärande väggar kräver en konstruktör. Läs mer om att ta bort en bärande vägg.
- Bättre ljusinsläpp Nya eller större fönster, takfönster, ljusgårdar och glasade väggar mellan rum för in dagsljus djupare i byggnaden.
- Nya entréer och kommunikationsytor En tydlig entré, nytt trapphus eller en hiss kan göra byggnaden tillgänglig och lättare att dela upp mellan flera verksamheter.
- Kök, badrum och gemensamma utrymmen Våtrum flyttas eller samlas kring nya schakt, och gemensamma ytor får en ny funktion.
- Fasader och fönster Ett fönsterbyte eller en ny fasadbeklädnad påverkar både energi, ljus och hur byggnaden uppfattas.
- Tillbyggnader och nya våningsplan En påbyggnad eller inredd vind kan ge ny yta utan att ta mer mark. Se även vår guide om tillbyggnad av villa.
- Nya verksamheter En lagerlokal kan bli kontor, en butik kan bli restaurang och ett kontor kan bli bostäder.
Att förena karaktär och modern design
Den bästa ombyggnaden tar vara på det som gör byggnaden unik. Arkitekten identifierar vad som bär byggnadens karaktär, till exempel fasadmaterial, fönsterrytm, takform eller interiöra detaljer, och låter de nya delarna vara tydligt moderna men underordnade helheten. Synligt tegel och gamla bjälkar kan kombineras med nya glaspartier och ljusa ytor. En 3D-visualisering gör det möjligt att jämföra alternativ innan beslut fattas.
Arkitekturen behöver också anpassas efter verksamheten. Ett hotell, en restaurang, ett kontor och ett flerbostadshus ställer helt olika krav på flöden, ljud och installationer. Läs mer om kontorsarkitektur, arkitekt för hotell och arkitekt för flerbostadshus.
Teknisk undersökning: vad behöver kontrolleras före ombyggnation?
En ombyggnad är aldrig bättre än underlaget den bygger på. Innan arkitekten börjar rita behöver byggnadens skick och uppbyggnad vara kända. Det sparar pengar, eftersom överraskningar under bygget nästan alltid blir dyrare än en undersökning i förväg.

Det här bör undersökas
- Kontrollmätning Rum, väggtjocklekar, höjder och nivåer mäts upp, eftersom äldre byggnader sällan är helt raka eller stämmer med ritningarna.
- Befintliga ritningar Gamla bygglovsritningar och relationshandlingar hämtas från kommunens arkiv och jämförs med verkligheten.
- Stomme och bärande konstruktioner Vilka väggar, balkar och bjälklag bär, och klarar de nya laster?
- Grundläggning och sättningar Sprickor och snedheter kan tyda på sättningar som behöver utredas innan byggnaden belastas mer.
- Fukt och skick Källare, våtrum, bjälklag och anslutningar mot mark kontrolleras för fukt, mögel och röta.
- Tak och fasader Skicket på taktäckning, takstolar, puts, tegel och fönster avgör vad som kan behållas.
- VVS, ventilation och el Gamla installationer behöver ofta bytas, och nya schakt och dragningar påverkar planlösningen.
- Brandskydd och utrymning Särskilt vid ändrad användning kan nya brandceller, trapphus eller utrymningsvägar behövas.
- Tillgänglighet Entréer, hissar och hygienrum behöver ofta anpassas. Vid större projekt kan en sakkunnig inom tillgänglighet behövas.
- Miljöfarliga ämnen I äldre byggnader kan det finnas asbest, PCB eller andra ämnen som måste inventeras och tas om hand innan rivningsarbeten.
3D-laserskanning och digital dokumentation
Med 3D-laserskanning mäts byggnaden in med miljontals punkter, ett så kallat punktmoln. Resultatet blir en exakt digital kopia av rum, fasader och installationer, som arkitekten och konstruktören kan arbeta direkt i. Det är särskilt värdefullt i äldre fastigheter med sneda väggar, valv, varierande bjälklagshöjder eller många installationer i tak. Läs mer om digital uppmätning av fastigheter.

Punktmolnet kan sedan bli en BIM-modell där alla discipliner arbetar mot samma underlag. Då går det att upptäcka krockar mellan ventilation, balkar och rör på skärmen i stället för på byggarbetsplatsen.
Arkitektur och teknisk projektering vid ombyggnation
En ombyggnation kräver samma kompetenser som en nybyggnad och ofta några till. Handlingarna behöver visa både det som finns och det som ska ändras, och de olika disciplinerna måste stämma med varandra.
Handlingar och kompetenser som kan behövas
- A-ritningar och arkitektprojektering Planer, fasader och sektioner som visar den nya utformningen. Se arkitektritning.
- Befintliga ritningar och relationshandlingar Uppdaterade ritningar över byggnaden som den ser ut i dag, ofta baserade på uppmätning.
- Bygglovsritningar De ritningar som kommunen behöver för att pröva ansökan. Läs mer om bygglovsritningar.
- Sektions- och fasadritningar Visar höjder, bjälklag och hur fasaden förändras.
- K-ritningar och konstruktionsprojektering Förstärkningar, nya öppningar i bärande väggar, nya bjälklag och påbyggnader. Se konstruktionsritningar.
- VVS- och ventilationsprojektering Nya schakt, våtrum och ventilationssystem. Se VVS-ritning.
- Elprojektering Nya elcentraler, belysning och styrsystem. Se el och belysningssystem.
- Brandskyddsprojektering Brandceller, utrymningsvägar och tekniska brandskyddssystem, särskilt vid ändrad användning.
- Energiberäkningar Visar hur åtgärderna påverkar energianvändningen. Se energiberäkningar.
- Bygghandlingar De färdiga handlingar som entreprenören bygger efter. Se bygghandlingar.
Därför ska arkitektur och konstruktion samordnas tidigt
I en befintlig byggnad styr stommen vad som är möjligt. En stor öppning i en bärande vägg, ett nytt trapphus eller en påbyggnad kan vara enkelt eller mycket kostsamt beroende på hur byggnaden är konstruerad. När arkitekt och konstruktör arbetar tillsammans från första skissen hittas lösningar som fungerar både arkitektoniskt och tekniskt, och ritningarna behöver inte göras om när konstruktören kommer in i ett sent skede.
Energieffektivisering och hållbar modernisering
Äldre byggnader har ofta stor potential att bli mer energieffektiva. Rätt åtgärder ger lägre energianvändning och samtidigt ett bättre inomhusklimat. Det är viktigt att se byggnaden som en helhet, eftersom en åtgärd påverkar en annan. Ett tätare hus behöver till exempel en ventilation som fungerar. Energimyndigheten har vägledning om energieffektivisering.
- Förbättrad isolering: vind, bjälklag mot kallt utrymme och ibland fasader kan tilläggsisoleras. I äldre hus behöver fuktsäkerheten bedömas noga, så att isoleringen inte flyttar fuktproblem till nya ställen.
- Energieffektiva fönster: byte eller renovering av fönster med kompletterande isolerglas minskar värmeförlusterna. I kulturhistoriskt värdefulla byggnader är renovering ofta att föredra framför byte.
- Ventilation med värmeåtervinning: där det är lämpligt kan ett FTX-system ge både bättre luft och lägre energianvändning, men det kräver plats för kanaler och aggregat.
- Effektiv uppvärmning: en värmepump eller anslutning till fjärrvärme kan ersätta äldre system.
- Smarta styrsystem: behovsstyrd ventilation, värme och belysning minskar energianvändningen när lokalerna inte används.
- Energieffektiv belysning: LED med närvaro- och dagsljusstyrning.
- Hållbara och återbrukade material: tegel, golv, dörrar och inredning kan ofta återbrukas, och nya material kan väljas med lågt klimatavtryck.

Läs mer om hur vi arbetar med miljö och hållbarhet och om energideklarationer hos Boverket.
Bygglov och regler vid ombyggnation i Sverige
Reglerna för bygglov ändrades den 1 december 2025. Uppgifterna nedan bygger på plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF) i den lydelsen och på Boverkets PBL kunskapsbanken, kontrollerade i november 2026. Kontakta alltid kommunens byggnadsnämnd för det som gäller just din fastighet.
Underhåll, ändring och tillbyggnad
- Underhåll Att byta ut slitna delar mot likvärdiga, till exempel måla om i samma kulör eller lägga om taket med samma material, kräver normalt varken bygglov eller anmälan.
- Ändring Åtgärder som förändrar byggnadens konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. En ändring kan kräva bygglov, anmälan eller ingetdera.
- Tillbyggnad En ändring som ökar byggnadens volym, åt sidan, uppåt eller nedåt. Huvudregeln är att tillbyggnad kräver bygglov, med vissa undantag.
När krävs bygglov för en ändring?
Enligt 9 kap. 15 § PBL krävs bygglov för en ändring av en byggnad om:
- Ändrad användning Byggnaden tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål, till exempel när kontor blir bostäder, ett lager blir restaurang eller en butik blir gym.
- Ny bostad Det inreds ytterligare en bostad i byggnaden.
- Fasadändring inom detaljplan Ändringen görs på en byggnad som inte är ett en- eller tvåbostadshus eller en komplementbyggnad, och på en fasad eller ett tak som vetter mot allmän plats. Fasadändring kan vara att byta kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller annat som påverkar byggnadens karaktär.
För byggnader och områden som är särskilt värdefulla eller skyddade i detaljplan eller områdesbestämmelser gäller utökad lovplikt, och då kan bygglov krävas även för åtgärder som annars är lovfria. Detaljplanen kan också innehålla egna bestämmelser om lovplikt. Boverket beskriver reglerna för fasadändring och ändring av byggnader.
När krävs anmälan och startbesked?
Många åtgärder i en ombyggnad kräver inte bygglov men väl en anmälan till kommunen. Enligt 6 kap. 1 § PBF gäller det bland annat:
- ändringar som väsentligt påverkar byggnadens bärande konstruktion
- ändringar som väsentligt påverkar byggnadens brandskydd
- installation eller väsentlig ändring av hiss, eldstad, rökkanal eller ventilation
- installation eller väsentlig ändring av vatten och avlopp
- rivning av en byggnad eller en del av en byggnad med en byggnadsarea större än 50 kvadratmeter
Arbetet får inte påbörjas förrän kommunen har gett startbesked, och byggnaden får inte tas i bruk förrän kommunen har gett slutbesked. Läs mer hos Boverket om anmälan och i vår guide om bygglov i Sverige. I många projekt krävs också en kontrollansvarig.
Tekniska krav gäller oavsett bygglov
Även när varken bygglov eller anmälan krävs ska det som ändras uppfylla de tekniska egenskapskraven, till exempel om bärförmåga, brandskydd, hygien, energihushållning och tillgänglighet. Vid ändring av en befintlig byggnad får kraven anpassas med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar, men de får inte strykas helt. Ändrad användning, särskilt till bostäder, innebär ofta att fler krav blir aktuella, till exempel för ljud, dagsljus och brandskydd.
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader
Alla ändringar ska göras varsamt så att byggnadens karaktär och värden tas tillvara, och särskilt värdefulla byggnader får inte förvanskas. För byggnadsminnen gäller dessutom kulturmiljölagen och krav på tillstånd från länsstyrelsen. Ta reda på byggnadens status tidigt, till exempel i detaljplanen och hos Riksantikvarieämbetet, och ta hjälp av en byggnadsantikvarie när det behövs.
Vanliga misstag vid ombyggnation
- Att börja bygga utan att undersöka byggnadens skick: gör en förstudie med inventering av stomme, fukt och installationer innan budget och tidplan låses.
- Att förlita sig på gamla eller ofullständiga ritningar: låt mäta upp byggnaden, gärna med laserskanning, och uppdatera ritningarna innan projekteringen börjar.
- Att underskatta kostnaden för dolda skador: gör öppningar och provtagningar på misstänkta ställen och avsätt en reserv i budgeten.
- Att inte kontrollera bärande konstruktioner: låt en konstruktör bedöma stommen innan väggar tas bort eller nya laster läggs på.
- Att glömma ventilation och inomhusklimat: ett tätare hus utan fungerande ventilation kan få fukt- och luftproblem. Planera ventilationen samtidigt som isoleringen.
- Att inte samordna installationerna: låt VVS, el, ventilation och sprinkler projekteras mot samma modell så att krockar upptäcks före bygget.
- Att underskatta myndighetsprocessen: ta tidig kontakt med kommunen, särskilt vid ändrad användning eller kulturvärden, och lämna in kompletta handlingar.
- Att göra sena ändringar under bygget: fatta de stora besluten i projekteringen. Ändringar på byggarbetsplatsen kostar tid, pengar och ibland nya myndighetsbeslut.
Vad kostar det att bygga om en äldre fastighet?
Det finns inget pålitligt schablonpris per kvadratmeter för ombyggnation, och därför anger vi inga sådana siffror här. Spannet mellan en lätt modernisering och en total ombyggnad med ny stomme och nya installationer är mycket stort, och två byggnader med samma yta kan skilja sig flera gånger om i kostnad. Det som påverkar mest är:
- Byggnadens ålder och skick Fukt, röta, sättningar och miljöfarliga ämnen kan ge stora tillkommande kostnader.
- Omfattningen Nya ytskikt kostar betydligt mindre än en ombyggnad där stomme och installationer berörs.
- Ändringar av konstruktionen Nya öppningar, förstärkningar, nya bjälklag och påbyggnader.
- Installationer och tekniska system Ventilation, värme, el, VA, hiss och sprinkler är ofta en stor del av budgeten.
- Materialval och ytskikt Från enkla standardval till exklusiva material.
- Projektering En ombyggnad kräver ofta mer inventering och fler handlingar än en nybyggnad.
- Myndighetskrav Ändrad användning, brandskydd och tillgänglighet kan kräva omfattande åtgärder.
- Oförutsedda arbeten I äldre byggnader är det klokt att avsätta en reserv.
Exempel på hur kostnaderna kan skilja sig
- Modernisering av en lokal med bibehållen användning Nya ytskikt, belysning och mindre planändringar. Ofta den mest förutsägbara typen av projekt.
- Ombyggnad av kontor till bostäder Nya våtrum, schakt, ljudkrav, brandceller och ofta nya fönster. Betydligt mer omfattande, och ändrad användning kräver bygglov.
- Inredning av vind eller påbyggnad Kräver ofta förstärkning av stommen, nya trappor eller hiss och omfattande brandskydd.
- Total ombyggnad av en äldre industribyggnad Nytt klimatskal, nya installationer och ny planlösning. Kan närma sig kostnaden för en nybyggnad men behåller byggnadens karaktär.
Det säkraste sättet att få grepp om ekonomin är en byggkalkyl baserad på en förstudie av just din byggnad. Den visar också vilka val som påverkar kostnaden mest.
Så arbetar Arkigroup med ombyggnadsprojekt
Arkigroup AB är en svensk arkitektbyrå som har funnits sedan 2018 och tar uppdrag i hela Sverige. Hos oss arbetar arkitekter, konstruktörer och inredningsarkitekter i samma team. I en ombyggnad betyder det att arkitektur och konstruktion samordnas från början, och att du har en kontakt för de flesta handlingarna.
För ombyggnad och modernisering av befintliga fastigheter hjälper vi till med:
- Förstudier och byggnadsanalys.
- Kontrollmätning och digital dokumentation.
- 3D-laserskanning och digitala modeller.
- Arkitektur och utveckling av planlösningar.
- A-ritningar och bygglovshandlingar.
- K-ritningar och konstruktionsprojektering.
- Teknisk projektering och bygghandlingar.
- Samordning med VVS, el, ventilation och brandskydd.
- Stöd genom bygglovsprocessen och byggprocessen.
Vi börjar med att förstå byggnaden och vad du vill uppnå. Sedan tar vi fram underlag som visar vilka möjligheter som finns, vad som behöver utredas vidare och vilka tekniska förutsättningar som gäller, så att beslut kan fattas på rätt grund.
Vanliga frågor om ombyggnation
Krävs bygglov för att bygga om en fastighet?
Det beror på vad som ändras. Bygglov krävs bland annat när byggnaden får ett väsentligen annat användningssätt, när ytterligare en bostad inreds och vid vissa fasadändringar inom detaljplan. Ändringar som väsentligt påverkar bärande konstruktion eller brandskydd, och installation av ventilation, vatten och avlopp, kräver i stället ofta en anmälan. Kontakta kommunen innan du börjar.
Vad är skillnaden mellan renovering och ombyggnation?
Renovering och underhåll innebär att slitna delar byts mot likvärdiga. Ombyggnation innebär att byggnaden ändras, till exempel planlösning, konstruktion, installationer eller användning. En ombyggnation kräver oftare projektering, ritningar och kontakt med kommunen.
Kan jag ändra en lokal till bostad?
Det är ofta möjligt, men det kräver bygglov eftersom användningen ändras väsentligt, och detaljplanen måste tillåta bostäder. Bostäder ställer dessutom krav på bland annat dagsljus, ljud, brandskydd och tillgänglighet som en lokal inte alltid uppfyller från början.
Hur vet jag om en vägg är bärande?
Gamla ritningar kan ge en fingervisning, men de stämmer inte alltid. En konstruktör behöver bedöma väggen på plats och utifrån byggnadens uppbyggnad. Att ta bort eller göra en öppning i en bärande vägg kräver konstruktionsritningar och ofta en anmälan till kommunen.
Vad är 3D-laserskanning och när behövs det?
En laserskanner mäter byggnaden med miljontals punkter och skapar ett punktmoln, en exakt digital kopia av huset. Det är särskilt användbart i äldre byggnader med sneda väggar, varierande höjder och många installationer, där manuell uppmätning tar lång tid och lätt blir fel.
Vad kostar en ombyggnation?
Det finns inget pålitligt fast pris per kvadratmeter. Kostnaden beror på byggnadens skick, omfattningen, ändringar i konstruktionen, installationerna, materialvalen och myndighetskraven. En byggkalkyl baserad på en förstudie ger en betydligt säkrare bild än ett schablonpris.
Lönar det sig att bygga om i stället för att riva?
Ofta, men inte alltid. Om stomme och grund är i gott skick kan en ombyggnad ge en attraktiv byggnad med mindre nytt material. Om byggnaden har omfattande skador eller inte kan anpassas till de nya behoven kan en nybyggnad vara bättre. En förstudie ger underlaget för beslutet.
Vilka ritningar behövs för en ombyggnad?
Normalt behövs ritningar över byggnaden som den ser ut i dag, bygglovsritningar för det nya förslaget och konstruktionsritningar för ändringar i stommen. Beroende på projektet behövs också handlingar för VVS, ventilation, el, brandskydd och energi. Vid det tekniska samrådet bestäms vilka handlingar kommunen behöver.
Vad gäller för kulturhistoriskt värdefulla byggnader?
Alla ändringar ska göras varsamt, och särskilt värdefulla byggnader får inte förvanskas. Utökad lovplikt kan gälla, vilket innebär att bygglov krävs även för åtgärder som annars är lovfria. För byggnadsminnen krävs dessutom tillstånd från länsstyrelsen.
Ge din fastighet nytt liv
Har du en äldre fastighet med outnyttjad potential? Oavsett om du planerar en omfattande ombyggnation, en tillbyggnad eller en modernisering av befintliga lokaler börjar ett lyckat projekt med rätt analys och genomtänkt projektering.
Kontakta Arkigroup för att diskutera möjligheterna med din fastighet. Börja med ett kostnadsfritt samtal på 20 minuter med en av våra arkitekter. Sedan får du en offert med tydligt pris inom 24 timmar. Ring oss på 013-15 10 00 eller begär en offert.