Att bygga en industrihall – viktiga saker att tänka på före byggstart

Planering och behovsanalys

Den här guiden riktar sig till dig som är företagare, investerare, fastighetsutvecklare eller ansvarig för en industri och planerar att bygga en ny industrihall, en lagerhall eller en produktionsanläggning i Sverige. Vi går igenom stegen i den ordning de brukar komma, från behovsanalys till färdig byggnad, och tar upp de frågor vi oftast får av kunder som står inför ett industriellt byggprojekt.

Börja med verksamheten, inte med byggnaden

En industrihall ska ritas runt det som ska hända i den. Innan någon diskuterar fasadmaterial eller takform behöver det vara klart vad som ska produceras eller lagras, i vilka volymer och hur gods, människor och fordon rör sig. En bra behovsanalys svarar på frågor som:

• Vilka maskiner och produktionslinjer ska stå i hallen, och vad väger och mäter de?
• Hur kommer råvaror in och hur lämnar färdiga produkter byggnaden?
• Hur mycket lager behövs, och ska det lagras på golv, i pallställ eller i automatiserade system?
• Behövs traverskran, truckgångar, tvättplats, kylrum eller särskilda miljöer för till exempel livsmedel eller kemikalier?
• Hur många arbetar i byggnaden per skift, och vilka personalutrymmen, kontor och omklädningsrum krävs?

Hur väljer man rätt storlek och utformning?

Storleken styrs av produktionsflödet, inte av ett runt antal kvadratmeter. Ett bra sätt att komma fram till rätt yta är att rita upp flödet som ett enkelt schema: inleverans, mottagning, råvarulager, produktion, färdigvarulager och utleverans. När flödet går i en riktning, utan att gods korsar sig självt, blir hallen oftast både mindre och effektivare än när ytan bestäms först.

Ett konkret exempel: en verkstad som placerar portarna för inleverans och utleverans på samma långsida kan få korta interna transporter, men riskerar trängsel på gården. Placeras de på var sin gavel blir flödet rakare, men tomten måste då ha körbar yta runt byggnaden. Sådana val påverkar både tomtbehovet och hur hallen kan byggas ut senare.

Planera för framtida expansion redan nu

Många företag växer ur sin industrihall snabbare än de räknat med. Det är betydligt billigare att förbereda en utbyggnad i projekteringen än att lösa den i efterhand. Tänk på att:

• placera byggnaden på tomten så att det finns plats att förlänga hallen i samma riktning som flödet
• välja en stomme och ett stomraster som går att fortsätta
• dimensionera el, ventilation och vatten med marginal för fler maskiner
• låta gavlar som kan komma att flyttas vara enklare och lätta att demontera

Anpassa byggnaden efter verksamhetens behov

Två industrihallar med samma yta kan ställa helt olika krav. En lagerhall med höga pallställ behöver fri takhöjd och ett plant golv med hög bärighet. En tillverkande verkstad kan behöva processventilation, tryckluft, golvbrunnar och kraftigare el. En livsmedelsproduktion ställer krav på ytskikt som går att rengöra och på separerade rena och orena zoner. Ju tidigare de specifika kraven kommer fram, desto färre ändringar behövs senare i projekteringen.

Tomtval och markförutsättningar

Markundersökning, geoteknik och grundläggning

Marken under industrihallen avgör hur den kan grundläggas, och grundläggningen är en av de poster som kan variera mest i kostnad. En geoteknisk undersökning visar markens bärighet, risken för sättningar och var grundvattnet ligger. På lera kan det behövas pålning, medan fast mark eller berg ofta ger enklare och billigare grundläggning.

För industrigolv är det extra viktigt. Tunga maskiner, punktlaster från pallställ och trafik med truckar ställer höga krav på plattan, och ojämna sättningar kan ge sprickor och problem med automatiska lagersystem. Gör markundersökningen innan tomten köps eller i alla fall innan budgeten låses.

På tomter som tidigare använts för industri eller verkstäder kan marken vara förorenad. Ta reda på hur tomten har använts tidigare och om det behövs en miljöteknisk markundersökning, eftersom sanering kan påverka både tidplan och kostnad.

Tillgänglighet för lastbilar, transporter och personal

En industrihall är beroende av sina transporter. Kontrollera tidigt att:

• lastbilar med släp kan svänga in, vända och backa till lastportar utan att störa övrig trafik
• det finns uppställningsplats för fordon som väntar på lastning
• gående personal och besökare har en egen, säker väg in som inte korsar truckarnas körytor
• det finns tillräckligt med parkering för personal och besökare
• räddningstjänsten kommer fram till byggnaden

Detaljplan, byggrätt och kommunala bestämmelser

Detaljplanen avgör vad tomten får användas till och hur stort och högt det får byggas. Läs planbestämmelserna noga innan tomten köps. De anger bland annat användning, till exempel industri eller verksamheter, hur stor del av tomten som får bebyggas, högsta byggnadshöjd och var det inte får byggas alls, så kallad prickmark.

Fråga också kommunen om anslutning till vatten och avlopp, hur dagvatten från tak och hårdgjorda ytor ska tas om hand och om det finns tillräcklig elkapacitet i området. Elkapaciteten är något många underskattar. Om verksamheten behöver mycket effekt, eller om fordonen ska laddas på plats, behöver nätägaren kontaktas tidigt eftersom en utbyggnad av elnätet kan ta lång tid.

Bygglov och myndighetskrav

Bygglovsprocessen för en industrihall

Att bygga en ny industrihall kräver bygglov enligt plan- och bygglagen. Processen ser i stora drag ut så här. Mer om hur det går till finns i vår guide om bygglov i Sverige.

1. Förhandskontakt med kommunen: ett tidigt möte med bygglovshandläggaren visar om förslaget stämmer med detaljplanen och vad kommunen vill se i ansökan.
2. Ansökan om bygglov: ansökan lämnas in med de handlingar kommunen kräver, normalt situationsplan, planritningar, fasadritningar och sektionsritningar.
3. Beslut om bygglov: när kommunen har prövat ansökan fattas beslut, som sedan kungörs innan det vinner laga kraft.
4. Tekniskt samråd: byggherren, kontrollansvarig och kommunen går igenom hur projektet ska genomföras och vilka tekniska handlingar som behövs.
5. Startbesked: byggnationen får inte påbörjas förrän kommunen har gett startbesked.
6. Slutbesked: byggnaden får inte tas i bruk förrän kommunen har gett slutbesked.

För en industrihall krävs nästan alltid en certifierad kontrollansvarig, och projektet ska ha en kontrollplan som visar hur kraven kontrolleras under bygget. Mer om rollen finns på vår sida om kontrollansvarig enligt PBL.

Nödvändiga handlingar

Utöver bygglovsritningarna behöver kommunen inför startbeskedet oftast se tekniska handlingar som konstruktionsdokumentation, en brandskyddsbeskrivning, uppgifter om ventilation och energi samt ett förslag till kontrollplan. Vilka handlingar som krävs bestäms vid det tekniska samrådet, men det lönar sig att ha dem förberedda så att startbeskedet inte fördröjs.

Boverkets byggregler och tekniska krav

Byggnaden ska uppfylla de tekniska egenskapskrav som följer av plan- och bygglagen och Boverkets föreskrifter. För en industrihall handlar det framför allt om:

• Bärförmåga och stadga Stommen ska klara snölast, vindlast och de laster verksamheten ger.
• Säkerhet i händelse av brand Brandceller, utrymning och skydd mot brandspridning.
• Hygien, hälsa och miljö Till exempel ventilation, dagsljus och fukt.
• Energihushållning För de delar av byggnaden som värms upp.
• Tillgänglighet För personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
• Skydd mot buller Där det är relevant.

Brandskydd

Brandskyddet påverkar ofta utformningen mer än många tror. Hallens storlek, vad som lagras och hur många som arbetar i byggnaden avgör hur den behöver delas upp i brandceller, hur utrymningsvägarna ska se ut och om det behövs sprinkler eller brandgasventilation. Lagring av brännbart material i höga ställ ställer högre krav än en verkstad med lite brännbart material. Låt en brandkonsult komma in tidigt, så att brandskyddet kan byggas in i planlösningen i stället för att lösas med dyra åtgärder i efterhand.

Tillgänglighet och arbetsmiljö

Kontor, personalutrymmen och entréer ska vara tillgängliga, och för vissa projekt behövs ett utlåtande från en sakkunnig inom tillgänglighet. Arbetsmiljön styrs dessutom av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hur arbetsplatser ska vara utformade. Det gäller till exempel dagsljus och utblick, buller, ventilation, omklädningsrum, toaletter och pausutrymmen. Planera för dessa krav från början, eftersom de påverkar både yta och installationer.

Arkitektur och projektering

Arkitektens roll i en industrihall

En industrihall är i grunden ett verktyg för verksamheten, men den behöver ändå en arkitekt. Arkitekten översätter behovsanalysen till en planlösning, placerar byggnaden på tomten, anpassar volymen till detaljplanen och tar fram de handlingar som behövs för bygglov. En genomtänkt gestaltning gör också byggnaden lättare att få godkänd och bättre som ansikte utåt mot kunder och anställda.

En arkitekt för industrihall ser också till att helheten håller: att kontorsdelen får dagsljus, att entrén är lätt att hitta, att lastportarna ligger rätt i förhållande till flödet och att det finns plats för installationer i taket.

A-ritningar, K-ritningar och tekniska handlingar

Projekteringen av en industrihall resulterar i flera typer av handlingar:

• A-ritningar (arkitektritningar) Visar byggnadens utformning med planer, fasader, sektioner och detaljer. De är grunden för bygglovet och för alla andra discipliner. Läs mer om bygglovsritningar.
• K-ritningar (konstruktionsritningar) Visar stommen, grundläggningen och hur lasterna förs ner i marken, med dimensioner, material och infästningar. Konstruktionsritningar för en industrihall tas fram av en konstruktör och behövs inför startbeskedet.
• Installationshandlingar För ventilation, värme, sanitet och el, se till exempel VVS-ritning och el och belysningssystem.
• Bygghandlingar De färdiga handlingar som entreprenören bygger efter, med exakta mått, materialval och beskrivningar. Läs mer om bygghandlingar.

Samordning mellan arkitekt, konstruktör och tekniska konsulter

De flesta problem på en byggarbetsplats beror inte på att en enskild ritning är fel, utan på att ritningarna från olika discipliner inte stämmer med varandra. Ventilationskanaler som krockar med takbalkar, portar som hamnar där konstruktören har placerat ett vindförband eller golvbrunnar som inte stämmer med armeringen är vanliga exempel.

Därför behöver projekteringen av en industrihall samordnas. Arkitekten håller ihop helheten, och alla discipliner arbetar mot samma underlag. En gemensam BIM-modell gör det möjligt att hitta krockar redan på skärmen, och en 3D-visualisering hjälper beställaren att förstå och godkänna förslaget innan det är för sent att ändra.

Konstruktion och byggnadsmaterial

Stålstomme, betong eller prefabricerade element

De flesta industrihallar i Sverige byggs med någon av dessa lösningar, ofta i kombination:

• Stålstomme Pelare och takbalkar eller fackverk ger stora spännvidder med lite material och är snabba att montera. Det passar många lagerhallar och verkstäder.
• Betongstomme Ofta som prefabricerade pelare, balkar och väggelement. Betong ger god bärighet, bra brandmotstånd och väggar som tål påkörning från truckar.
• Limträ Ett alternativ där man vill ha en stomme med lägre klimatpåverkan och ett varmare uttryck, till exempel i en butiksdel eller en utställningshall.

Valet styrs av spännvidd, laster, brandkrav, tidplan och budget. Prefabricerade element kortar ofta byggtiden på plats, vilket kan vara avgörande när en verksamhet ska flytta in vid ett visst datum. Vi har skrivit mer om valet mellan prefabricering och lösvirke.

Tak, fasad och isolering

Taket på en industrihall är en stor yta och har stor betydelse för både energi och underhåll. Vanliga lösningar är plåttak och låglutande tak med tätskikt. Taket ska klara snölast, avvattnas säkert och ofta bära ventilationsaggregat och kanske solceller.

För fasaden används ofta sandwichpaneler med isolering mellan två plåtar, eller betongelement. Sandwichpaneler är snabba att montera och isolerar bra, medan betong tål mer nedtill där truckar och fordon kör. En vanlig kombination är betongsockel med paneler ovanför.

Fri takhöjd, spännvidder och belastningar

Fri takhöjd är måttet från golvet till det som sitter lägst i taket, till exempel balkar, ventilation eller belysning. Det är det mått som avgör hur högt det går att lagra, och därför ska det bestämmas utifrån hur verksamheten faktiskt ska använda hallen. Ett lager med höga pallställ kräver betydligt mer fri höjd än en verkstad.

Spännvidden avgör hur många pelare som behövs inne i hallen. Färre pelare ger friare golvyta och enklare flöden, men kräver kraftigare takbalkar. Ett vanligt misstag är att inte ta med alla laster från början. En traverskran, tunga installationer i taket, solceller eller ett framtida entresolplan påverkar dimensioneringen av hela stommen och är svåra och dyra att lägga till i efterhand.

Energi och hållbarhet

Isolering och energieffektiva lösningar

Den uppvärmda delen av en industrihall ska uppfylla kraven på energihushållning. God isolering i tak, väggar och grund, täta anslutningar och väl valda portar och fönster minskar värmeförlusterna. Portarna är en särskild utmaning eftersom de öppnas ofta. Snabbportar, slussar och luftridåer kan göra stor skillnad i en hall med mycket trafik.

Fundera också på om alla delar behöver samma temperatur. Ett kallager, en tempererad verkstad och en varm kontorsdel kan med fördel delas upp i olika zoner. Med energiberäkningar går det att se hur byggnaden klarar kraven och vilka åtgärder som ger mest effekt.

Ventilation, uppvärmning och belysning

Ventilationen ska anpassas efter verksamheten. En lagerhall har andra behov än en verkstad där det svetsas eller lackeras. Med värmeåtervinning tas en stor del av värmen i frånluften tillvara. Uppvärmningen kan ske med till exempel värmepump, fjärrvärme där det finns eller strålningsvärme i taket, som värmer människor och föremål i stället för den stora luftvolymen under taket.

LED-belysning med närvarostyrning och dagsljusstyrning sänker elförbrukningen, särskilt i lager där många ytor används sällan. Ljusinsläpp genom takljus eller fönsterband ger dessutom bättre arbetsmiljö.

Solceller och hållbara materialval

Det stora taket på en industrihall passar ofta bra för solceller. Om solceller ska installeras nu eller senare behöver takkonstruktionen dimensioneras för den extra lasten, och det behöver finnas plats för växelriktare och kabelvägar. Kontrollera med kommunen om installationen kräver lov.

Hållbara materialval handlar om att välja material med lägre klimatpåverkan där det fungerar, men också om att bygga en hall som håller länge och kan anpassas till nya verksamheter. En flexibel byggnad med generösa mått är ofta det mest hållbara valet. Läs mer om vårt arbete med miljö och hållbarhet.

Kostnader och investeringsbudget

Vad påverkar kostnaden för att bygga en industrihall?

Det finns inget fast pris per kvadratmeter för en industrihall, eftersom kostnaden beror mycket på förutsättningarna. De största faktorerna är:

• Mark och grundläggning Dålig mark som kräver pålning, förstärkning eller sanering kan påverka budgeten kraftigt.
• Markarbeten runt byggnaden Hårdgjorda ytor för lastbilar, parkering, dagvattenhantering och anslutningar till vatten, avlopp och el.
• Stomme och klimatskal Spännvidd, fri höjd, laster, val av material och hur mycket isolering som behövs.
• Installationer Ventilation, värme, el, sprinkler, tryckluft och processinstallationer kan stå för en stor del av kostnaden i en produktionsanläggning.
• Kontor och personalutrymmen En stor kontorsdel ökar kostnaden per kvadratmeter jämfört med en ren lagerhall.
• Projektering, lov och avgifter Arkitekt, konstruktör, tekniska konsulter, kontrollansvarig, bygglovsavgift och anslutningsavgifter.

Hur rätt planering minskar bygg- och driftkostnader

Den största möjligheten att påverka kostnaden finns i början av projektet. Några exempel:

• En kompakt byggnadsform med effektivt flöde ger mindre yta att bygga, värma och underhålla.
• Ett stomraster som stämmer med pallställ, portar och fasadelement ger mindre spill och färre specialdetaljer.
• Kompletta bygghandlingar ger jämförbara anbud och färre tilläggsbeställningar under bygget. Se vår sida om förfrågningsunderlag.
• God isolering, värmeåtervinning och smart styrning kostar lite mer vid byggstart men sänker driftkostnaden under hela byggnadens livslängd.

En tidig byggkalkyl ger en realistisk bild av investeringen innan beslutet fattas och gör det möjligt att jämföra olika alternativ.

Från idé till färdig industrihall

Byggprocessens steg

1. Behovsanalys och lokalprogram: verksamhetens krav, flöden och framtida behov sammanställs.
2. Tomtval och förstudie: detaljplan, geoteknik, transporter och anslutningar kontrolleras.
3. Skisser och gestaltning: arkitekten tar fram förslag på placering, planlösning och utformning.
4. Bygglovshandlingar och ansökan: ritningar och underlag lämnas till kommunen.
5. Teknisk projektering: stomme, installationer och brandskydd projekteras och samordnas.
6. Bygghandlingar och upphandling: kompletta handlingar tas fram och entreprenörer lämnar anbud, antingen som utförandeentreprenad eller totalentreprenad.
7. Tekniskt samråd och startbesked: kommunen godkänner hur projektet ska genomföras och kontrolleras.
8. Byggnation: bygget genomförs med kontroller enligt kontrollplanen.
9. Slutsamråd och slutbesked: när kommunen har gett slutbesked kan verksamheten flytta in.

Professionell projektledning och teknisk samordning

En industrihall involverar många aktörer: arkitekt, konstruktör, installationskonsulter, brandkonsult, kontrollansvarig, kommunen, nätägare och entreprenörer. Utan någon som håller ihop helheten är risken stor att frågor faller mellan stolarna. Med en sammanhållen projektering, där en part samordnar de tekniska disciplinerna, blir beslutsvägarna kortare och handlingarna mer enhetliga.

Vanliga misstag att undvika

• Att köpa tomten innan detaljplan och geoteknik är kontrollerade Byggrätten eller markförhållandena kan göra projektet dyrare än planerat.
• Att bestämma ytan innan flödet är klart Resultatet blir ofta en hall som är för stor på fel ställen och för liten där det behövs.
• Att glömma framtida laster och utbyggnad Traverskran, solceller och en senare tillbyggnad behöver finnas med i stommen från början.
• Att underskatta elbehovet Brist på effekt kan försena inflyttningen med lång tid.
• Att ta med brandskyddet för sent Brandcellsgränser och utrymning påverkar planlösningen.
• Att handla upp på ofullständiga handlingar Det ger svårjämförda anbud och dyra ändringar under bygget.

Vanliga frågor om att bygga industrihall

Arkigroup hjälper dig från idé till färdiga handlingar

Arkigroup AB är en svensk arkitektbyrå som har funnits sedan 2018 och tar uppdrag i hela Sverige. Hos oss arbetar arkitekter, konstruktörer och inredningsarkitekter i samma team. Det betyder att du får arkitektritningar, konstruktionsritningar och tekniska handlingar från en och samma byrå, i stället för att själv samordna flera konsulter.

För industrihallar, verkstäder och lagerbyggnader tar vi fram:

• Arkitektritningar och bygglovshandlingar.
• Planritningar, fasadritningar och sektionsritningar.
• Konstruktionsritningar och tekniska handlingar.
• Planering av arbetsflöden, maskinplacering och interna transporter.
• Samordning av ventilation, VVS, el och brandskydd.
• Projektering av kontor, omklädningsrum, personalutrymmen och lager.
• Teknisk samordning genom hela projekteringen.

Vi har bland annat tagit fram arkitektritningar, bygghandlingar och visualiseringar för en industrihall för byggmaterial och butik åt Nordströms i Linköping.

Planerar du att bygga en industrihall, en lagerhall eller en produktionsanläggning? Börja med ett kostnadsfritt samtal på 20 minuter med en av våra arkitekter. Sedan får du en offert med tydligt pris inom 24 timmar. Ring oss på 013-15 10 00 eller begär en offert.